torsdag 6 maj 2010

Polering

Jag tror jag börjar med polering.
Polering är så klart beroende av vilket material man skall polera, vi börjar med stål.

Som alltid är polering direkt beroende av ett gott förarbete. Är det dåligt slipat, kommer resultatet bli sämre än du kunde fått. Det är bara ditt eget fel om du inte lyckas på den här punkten, hårt arbete är tyvärr den enda vägen.

Jag kan tänka mig maskinpolering i vissa fall ned till en viss grad av finhet, sedan kommer det en kritisk faktor. Du kan slipa med trissor, med rondell eller papper eller fil -vad du nu hittar. Ytan skall vara slät när du är klar, och inga grova märken ska finnas kvar, speciellt inte hack.

Jag skulle om jag tex slipade ett helt vanligt plattjärn , från glödgskal till färdig produkt
börja med en ganska grov sliprondell för att spara tid. Sedan skulle jag hoppa på -om det finns, en slipsten , men gör det försiktigt. Ett ovant handlag på en vattensten kan göra hela arbetet förstört. Första gångerna skulle jag säga att man kan maskinslipa så gott det går, sedan fila i stället med en enkelhuggen fil. Dubbelhuggna filar ger ofta sågtandade hack i materialet då flingor av metallen fastnar i filen och får den att hoppa till.
Enkelhuggna är lättare att borsta rent (filborste i mässing används oftast) från skräp och ger ett snyggt resultat.

Behärskar du redan filen så kan du redan här få ett snyggt resultat, men det är en bra bit kvar.
När jag säger polering så finns det litet olika utseenden för just "blankpolering". Många tänker på spegelliknande saker - och visst, det går att göra det, men det krävs litet kunskap för denna poleringstyp.
När man lämnar saker till maskinpolering vet antingen poleraren vad han/hon kan göra med materialet när du lämnar in det, eller så tar de helt enkelt inte emot "fel" sorts material. Jag tycker generellt att maskinpolerat ser helt förskräckligt ut.

Varför? jo för nu blir vi nasala.

jag hoppar tillbaka till filningen nu. Efter att du filat klart, tvätta ytan noga med lacknafta.
Lacknafta har den fina egenskapen att vätskan i sig är litet fet, hindrar rost och skyddar samtidigt dina egna verktyg .
Saxar, hammare , städ..you name it skall ha denna vätska.

Iaf , när du filat, kan du antingen slipa vidare med en avlång slipsten för hand, eller med fint papper. Använder du papper kommer du få små spår i ytan och det bli rinte högblankt i nästa moment. Använder du slipsten blir det generellt blankare än med papper.

Nu skall hela materialet slipas till det blir ett fint fint pulver av ytskiktet och det skall bli varmt i fingrarna när du drar dem över den rentvättade ytan -friktion skall du ha annars är det bara att fortsätta. Många tror att en stålyta är hal , det är den inte alls om den är torr, åtminstone inte på det "hal " man kallar såpa sättet. Jag tror mer folk benämner det "plant" material.

Har du inte nu det som kallas polerstål , så får du fortsätta med mycket fint papper, det är svårt att i dagsläget hitta finare brynstenar än gotlandssten (svagt grön) . Du kan nu om du gör ett föremål faktiskt maskinpolera det sista på en trissa med fint polervax, men om du gör blankvapen så är detta helt förkastligt.
En handsmidd klinga , med massor av timmar nedlagda kan aldrig maskinpoleras snyggt.
Maskinpolering blir för blank, och en grov yta som har en högblank avslutning ser maskinpolerad ut- thats it.

Jag rekommenderar i stället följande metod -polerstål.

För många kommer denna polering aldrig vara möjlig att utöva då de helt enkelt inte får se hur det ser ut i verkligheten, men de kan komma nära det. Tanken är att om man utgår från tex tennpolering , så skall man om man polerat bra, kunna se pupillerna i materialet från ca tio cm avstånd. Kan man inte det -börja om och polera. Stål kan vara marigt , för det är inte som tenn.
Är det rostfritt, är det ett ofta hårt material att bearbeta då rostfritt ofta är mycket hårt och svårt att avhärda, men som kan ges en enorm lyster. (japp, det står i skolboken att du inte kan härda eller avhärda rostfritt bara så där, men det kan man visst, skillnaden är dock försumbar i konstruktionsändamål, men för små detaljer kan det i poleringen ge effekter. Avspänningsglödgning är inte avhärdning, men det blir oavsett vad det kallas lättare att jobba med om man gör små saker)

Polerstål , är ett mycket hårt polerat stålverktyg som finns i olika former så som ..plana, ovala..halvrunda etc beroende av vad man behöver.
Förutsatt att ytan är mycket plan nu, och du absolut inte har hack i den (annars förstör du polerstålet) vattnar du eller oljar ytan. jag föredrar en blandning av vatten och olja , man skakar helt enkelt flaskan innan man häller vätskan på materialet . just hur jag gör här är en hemlighet, men jag kan säga- prova vegetabiliska oljor.

Sätt sedan fast det du skall polera mycket hårt. Lägg hela kroppstynden på polerstålet, och dra det över ytan . Du kommer få en ljus linje där det passerat . Detta är helt normalt, och du komprimerar ytan i metallen just där du passerar.
Fortsätt över hela arbetsstycket till du blir nöjd - nu kommer du börja märka en skillnad i glans.

Tvätta /torka detaljerna med en trasa ofta, både polerstålet och ytan- massor med vatten och olja så att alla skräp elle rmetallflisor tas undan då du nu egentligen pressar metall snarare än polerar. Det är kganska roligt dessutom när du upptäcker vad man kan göra med bara händernas kraft. När du är klar , ta litet pimpsten/krita och en träpinne , alternativt som jag brukar göra på tex tenn och stål -efter polerstålet går du över materialet med gamla tidningar.

Papper och gammal trycksvärta är det absolut finaste resultatet av alla, det blir jämt och snyggt, och lystern i metallen kommer fram på ett sätt som skimrar, hellre än den spegelliknande yta du får med en polertrissa.
Det ena förtar heller inte det andra. Du kan nu tex göra vissa detaljer med polertrissa, vissa med polerstål för olika effekter.

Man kan använda polervaxer, det finns en uppsjö av sådana, men tänk på att om du slipar ett svärd -gör det för hand. maskiner gör cirklar i materialet, det kommer alltid bli flammigt om du inte håller det högblankt. Eftersom svärd knappast var maskinpolerade heller, är det för ett vapen mycket anskrämligt att ens fundera på det.

Ju hårdare och kompaktare metallen är , ju blankare resultat får du. Ett handpolerat högblankt svärd är oerhört blankt , och är i många fall mycket bättre än en billig spegel , men det kommer aldrig ha maskinpolerade märken . Japanska svärd är ofta vackert polerade , men häng inte upp er på japansk svärdskonst, då denna bara är en del av det stora arv om vapensmide som finns, ej heller anser jag dessa vapen vara de bästa, de är bara väldigt kända.



































Om stålets struktur är valsad kan du behöva någonting som kallas polerstål senare.

Smide

Eftersom jag tycker det finns viss information på nätet , men ingen bra allomfattande smidessida, som inte antingen riktar sig till oss professionella utövare , eller som kallar gjutna billiga dussinalster som hantverk skapar jag den här bloggen.
Jag påstår inte att jag kan allt, för kunde jag det skulle jag inte tycka det vore roligt längre men jag kan en hel del som jag sällan talar om då jag är en person som kanske inte alltid "kommer ut" med saker jag nästan betraktar som privata.

Nå, nu ska jag försöka dela upp den här sidan i andra former med , för jag har en annan specialitet med och det är gjutning.