fredag 7 oktober 2011

Gelehallonkaka

I dag fick vi för oss hemma att vi skulle göra någonting roligt, det slutade litet mer vetenskapligt än vad jag tänkte men vi hade roligt.

Frågeställning:

1: flyter gelehallon i kaksmet, eller sjunker de?
2: Går det att fördröja smältandet genom en enkel infrysning , och i så fall vid vilken temperatur börjar de övergå från fast till flytande form?
3 :smakar det gott?

..och klart som korvspad måste man ju bara undersöka det. Jag räknar normalt allt mellan himmel och jord och konstruerar saker, men gelehallon är en utmaning.

Införskaffade därför :

1 paket chokladkakemix
1 stor säck gelehallon av god kvalitet (riktigt geleiga )
1 styck storbystad assistent med lockande ögon och påhejande humör

Experimentets utförande : manuellt

Antaganden :
1: Gelehallon smälter vid kakbak
2: Gelehallonnen måste kunna preserveras medelst nedkylning
3: kaksmet är varm
4: Undervärme är dåligt för gelehallon och en kak-armering av det materialet måste preserveras medelst tidsfördröjning av insertion

Utförande:

1 säck gelehallon (stor påse) fryses ned i ett dygn i -16 Grader C.
Varför jag ansåg ett dygn var för att sockret gelehallonen är doppade i avyttrar sig från gelehallonen under frysningen och enär man önskar en stabil blandning , måste den optimala gelehallonkompositen tas fram, dvs de gelehallon där sockret ramlade av torde med lång frysningstid vara lätta att sortera bort och ätas upp så att mätvärdena inte blir felaktiga.

Gelehallonen sorterades ut, och jag lät dem tina i ungefär 4,6 minuter . Gelehallon-tining är litet relativ , men kökstemperaturen hölls konstant vid +21 grader c under denna tid, vilken orsakade en omvänd osmos på ytan, perfekt för att skapa en sfär av vattenånga som skydd för nedsmältning och som desinfektion mot den nödvändiga handpåläggningen i kakan.

kakmixen mixades i rätt proportion, och hälldes i form, optimerad för just kakor.

Gelehallonen lades i försök 1 , ned i kaksmeten redan från början. med viss skepsis så stoppade jag in kakan i ugnen vid 175 grader . En grov estimering av uppvärmingstiden gjordes och jag fann att det skulle precis kunna lyckas då den effektiva anliggningsytan från kaksmet till gelehallon var ganska stor -nästan helt omsluten, vilket för preservering av gelehallon inte är optimalt, MEN vi gjör ju tester här, så vi fortsatte.

Efter 30 minuter togs provexemplaret ut, tilläts svalna hastigt medelst upphällning och sedan delades exemplaret upp.

Här kan konstateras följande:

1: kakdegen har inte tagit upp mer än 80% av gelehallonen, dvs det finns gummiartad beläggning med hallondoft där det förut varit hela gelehallon.
2: Gelehallon-tidens nedsättande i kakdegen måste fördröjas ytterligare. Optimal tid bör vara ca 15 minuter av gräddningstiden, problemet är då att kaka ofta blir en form av slurry-liknande konsistens, och då sjunker definitivt inte gelehallonen ned i smeten/degen, och de måste tryckas manuellt på sin plats, därmed är experimentets art under punkt 1, omintetgjord i bevisväg. Vad man däremot får, är en mer preserverad kak-komposit av gelehallon och kaka.
3: Kryogensk frysning? Kan det vara behjälpligt att sänka temperaturen på gelehallonen och därigenom uppfylla kriterie 1 i försöket?
4: Det smakade underligt
5: En mild doft av plast och gelehallon- slurry spred sig i köket, en del var angenäm, en del av den luktade mindre trevligt.

Slutsats: 1: för att testa detta bör försöket upprepas ytterligare. Denna gång i mer fryst och fördröjt läge av gelehallonen. Kakmix, bör ge likvärdiga resultat och en homogen formel då den är mycket mer exakt tillblandad i pulverfom än vad man klarar av att homogenisera i ett kök utan rotationsutrustning eller slunga, därför fortsätter vi med testmaterialen som nyligen använts, men i oanvänd form.
2: I första försöket varken flöt eller sjönk gelehallonen, därav kan slutsatsen dras att kaksmet och frysta gelehallon uppnår balans ca 1 cm ned i kaksmet i fråga om ytspänning, yttäthet, slurry- mix viskosistet av kaksmet samt temperaturpåverkan.

Huruvida detta går att upprepa är ovisst, men försöken fortsätter nästa vecka.

/j

*Bör tilläggas att frysta gelehallon som sedan tinats upp , har högre täthet än ofrysta vilket var en mycket rolig sidoupptäkt. Ökad täthet genom kontraktion av temperatur är ovanligt och fördjupande analys av seghet och tuggmostånd journalfördes.







Testets delar






Frysta gelehallon placeras













Fördelningsproblematiken löstes manuellt





Slutresultat, se mörka fläckar för kak-gitter och gelehallon konvergens.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar